Väldigt få fantasyverk har haft ett så långtgående och en så djup influens på fantasylitteraturen och fantasyvärlden generellt som Sagan om Ringen trilogin. Denna tidlösa klassiker är bara en del av det enorma verk om en främmande värld som J.R.R Tolkien genom sitt liv författade. I Böcker som Bilbo (The Hobbit), Sagan om Ringen och Silmarillion beskriver Tolkien utförligt sin värld som är slående i sin bredd och sitt detaljrika djup. Sedan dessa böcker publicerades har Tolkiens värld lyckats sprida sig utanför böckernas, och fantasynördarnas lilla värld. Främst var det de av Peter Jackson Sagan om Ringen filmerna som hjälpte med att popularisera trilogin. Filmerna vann flera Oskarpriser och fortsatte sedan succéen med en filmtrilogi baserad på boken ‘Bilbo – En hobbits äventyr’. Vad som gjorde Tolkiens värd så tilltalande var den kärlek han lade ner i världen han skapade. Vi ska här diskutera alverna, de vackra, mystiska och visa varelserna som utgör en central del i Tolkiens tidlösa värld, och ett perfekt exempel på Tolkiens kärlek till sina skapelser.
Vilka är alverna?
Intresset för Sagan om Ringen-filmerna har varit oerhört, och när skådespelarna återförenades för ett tag sedan var intresset stort, trots att det skedde 15 år efter att den sista filmen hade premiär. Deltog gjorde Frodo (Wlijah Wood), Merry (Dom Monoghan), Pippin (Billy Boyd), Aragorn (Viggo Mortensen) and Legolas, spelad Orlando Bloom. Bloom fick särskilt mycket uppmärksamhet för sin roll som den fagre, stridsduglige alven. Man kan undra varför det är att alven fick så mycket uppmärksamhet. Var det kanske att Legolas var en sådan imponerande krigare, eller var det Blooms stiliga framträdande som drog så mycket uppmärksamhet? Oavsett svaret hade Tolkien ett särskilt intresse för de alver han skapade. Som med så mycket annat gav han alverna en lång och komplicerad historia, som tar sin början i Tolkiens intrikata skapelsemyt. De går enkelt att urskilja på sina spetsiga öron och fagra utseende. De är även kända för sin visdom då de inte dör av ålder och därför ofta är väldigt gamla. I böckerna och filmerna får vi även lära oss att de inte har någon kroppsvikt och är enastående krigare.
Alvernas flera språk
Det absolut tydligaste tecknet på Tolkiens egen förkärlek till alverna är det faktum att han uppfann inte bara ett, utan flera olika alviska språk. Dessutom uppfann han tre olika alviska skriftsystem. Som professor i lingvistik hade Tolkien stor kunskap om språket och ska ha börjat få intresse för mystiska språk redan som tonåring. Det sägs att han lät historierna han skrev växa fram ur språken han uppfann. Det är intressant att notera att det finska språket ofta hade en viktig roll i uppfinnandet av de alviska, då Tolkien ansåg att finskans melodiska uttal var perfekt lämpat för de fagra och visa alverna. Om man vill ha hjälp med att förstå ett språk kan man boka tolk. Sammanfattningsvis kan vi undra om det inte ligger något mer i att Legolas fick så mycket uppmärksamhet. Kanske ser vi mycket av våra ideal i alverna? Odödlighet, vishet, styrka och ett vackert utseende. Ja, vad det än är så har Tolkiet för alltid satt alverna i vår uppfattning av fantasy.